"Mina första simtag"
I Härjedalen där jag växte upp var det i äldre tider långt ifrån alla som lärde sig simma. Då när jag växte upp på 60-talet hade attityderna ändrats och kommunen ordnade gratis bussresa till en sjö utanför Sveg där man ordnade simskola. Jag och min bästa kompis var med, men ansågs tydligen så okunniga att vi bara fick vara med i torrsimsgruppen. Vi satt där i den kalla sanden och gjorde bentag. Sedan fick man kall mjölk som simlärarna delade ut ur en stor kruka samt varsin bulle. Min pappa ansträngde sig också och jag kommer ihåg att han brukade hålla i så att man fick öva simtagen och jag tror att det var i ett sådant ögonblick jag faktiskt kom på hur man gör. 1965 invigdes dessutom ett friluftsbad i Sveg med en 25 metersbassäng och en barndel. Där på ”Bassen” levde jag somrarna i många år. Det var väldigt roligt att ta simmärken och jag kämpade mig till alla, inklusive guldmagistern. Det gjorde för övrigt de flesta. Alla barn jag kände gick i simskolan och varje sommar var simskoleavslutningen en festlig tillställning med lekar, tävlingar, spex och ballonger. En sommar fick jag sommarjobb som badvakt. Det var ansvarsfullt och innebar att hålla koll på alla badande oavsett väder. Långt upp i vuxen ålder och med egna barn var det till ”Bassängen” man gick om man skulle träffa folk eller bara vara på sommaren i Sveg. Där kunde man ligga på gräset hela dagarna och träffa folk och bada. Ibland gick man en sväng upp till korvkiosken ett kvarter upp mot samhället för att köpa varma chips eller glass. Kaffe och annat fika hade man ju oftast med sig. Tyvärr revs bassängen för något år sedan för att ge plats åt ett badhus. Det var ett dumt beslut, även om man kan behöva ett inomhusbad också. Men samma samlingsplats i Sveg kan det aldrig bli. Att bada och simma är dock lika kul nu som då. Jag tar faktiskt vara på varje tillfälle.
  
/Beatrice Ask, Justitieminister (M)