Det känns inte som att jag hade något annat val än att bli simmare. Vilket jag är mycket glad för. Om man 3 veckor gammal blir slängd i bassängen och i vattnet mottagen av föreningens elittränare ”Senne” Malmberg så har man sin karriär utstakad för sig. Det fortsatte i samma riktning då jag en knapp månad innan min 3-årsdag tillsammans med en 80-åring tog Simborgarmärket under Växjö Simsällskaps lucia-uppvisning. Vet inte om det kan ha haft så stort underhållningsvärde med den yngste och äldste medlemmen i föreningen som på någon slags kombination av bröstsim och hundsim lyckades ta sig de 8 längderna låååångsamt framåt, men lite kul kuriosa är det iallafall.
Simningen har alltså redan från mycket ung ålder varit en stor del av mitt liv, och det tog riktigt fart när jag simmade studerade i Lund och simmade för Malmö KK.

Ett av mina främsta minnen är när jag första gången simmade mig till en medalj på ett SM – endast slagen av två MKK:are... dvs en MKK-trippel på 1500 frisim! Efter detta blev det många fler medaljer och även av ädlaste valör. Tack vare simningen fick jag sedan stipendium för att studera på universitet i USA och hade där turen att träffa en tjej som numera är min fru och mor till våra barn. Även jobbmässigt har jag haft stor nytta av simningen – mitt första jobb fick jag faktiskt delvis för att jag varit ”gnet” (dvs någon simmar långt och länge), kommentaren från min blivande chef var: ”Ja, du är smart nog, och om man varje dag under 10 år räknat kakel i 5 timmar så kommer man garanterat att klara av det hårda jobb som krävs för att lyckas som luma inom MTG”.
   
Det känns som att jag verkligen har simningen att tacka för mycket!
 
/Ola Strömberg, VD för CDON