Malin Nilsson är en av våra stora simmerskor som dominerade frisimmets medel- och distanssträckor i Sverige under 90-talets första hälft. Hennes tider räckte oftast till även i internationella sammanhang och hon representerade Sverige vid inte mindre än 2 OS, 5 VM och 2 EM under 90-talet.

Karriären inleddes på Kockums Fritid i Malmö. Pappa Jarn arbetade nämligen på Kockums och med det följde en förmån som innebar att även anhöriga hade fritt tillträde till en stor idrottsanläggning som förutom ett antal sporthallar även inkluderade en bowlinghall, en ishall och en simhall och det var alltså här det började med simskola. Runt 1980 fick mamma Agneta syn på en annons om MS medleyskola och Malin som älskade vatten nappade på erbjudandet. Som för så många andra var umgänget med träningskompisar ofta viktigare än själva träningen. Och ja, även Malin frös till och från och i mitten av varje termin var hon beredd att kasta in handduken men när en ny termin skulle starta så var suget efter att åter få träffa simmarkompisarna större än fruktan för det kalla vattnet. 
Tävlingsdebuten skedde på en intern klubbtävling och sträckan var 25 m ryggsim. Malin var egentligen inte så lockad av att tävla men med lite övertalning så hoppade Malin i och simmade in på en 4:e plats. Slagen av bl a systrarna Katharina och Cecilia Kentell. Nästa klubbtävling gick det lite bättre och Malin vann både 25 m ryggsim och 25 m bröstsim och kanske var det här som det började på riktigt.

Så småningom hamnade Malin i de s k bokstavsgrupperna som innebar att man fick börja tävla mot simmare från andra klubbar. En viktig tränare under denna period var Gretel Aronsson som förvisso kunde verka lite hård på ytan men lotsa fram talanger till duktiga ungdomssimmare, det kunde hon. Malin som åkte buss från Oxie till träningen i Malmö hade svårt att hinna i tid till de träningspass som började klockan 16. Gretel föreslog vid något tillfälle att Malin kanske kunde sätta på badmössan medan hon satt på bussen för att vinna lite tid till träning.
Via C-gruppen flyttades Malin vidare upp i träningsgrupperna och hamnade hos Claes Liljegren och Johan Lindberg som ledde en gemensam MS/LSS grupp med 30-talet simmare. Detta var steget under elitgruppen i MKK och här intensifierades träningen och det blev lite mer allvar. Allt var dock inte på fullaste allvar hela tiden och tillsammans med träningskompisen Annika Rasmusson bilda hon duon "Malonka" som verkligen kunde underhålla sina simmarkompisar vid sidan av träningen på flertalet läger. 
Från att ha gjort debut på Sum-Sim som bröstsimmare visade Malin strax att hennes bästa simsätt egentligen var frisim och till en början var det framförallt 50 m och 100 m frisim som gällde. 1987 debuterade Malin i svenska ungdomslandslaget på EJM i Rom och här simmade hon förutom 100 m frisim individuellt även frisimssträckan i det lagkappslag som knep en bronsmedalj på 4x100 m medley. 
Som 15-åring flyttades Malin hösten 1988 upp till MKKs träningsgrupp ledd av Greg Connell och nu blev träningsdosen allt större med fler morgonträningar och allt längre pass med högre intensitet. Samma år blev Malin åter uttagen till EJM. Denna gång gick tävlingarna i Holländska Amersfoort men resultatmässigt blev det inte lika framgångsrikt som året innan i Rom. Träningen för Greg Connell ledde så småningom fram till att Malin även blev konkurrenskraftig på lite längre sträckor som 400 m och 800 m frisim. Första SM-guldet kom de facto på 800 m frisim 1990. Farten fanns dock till viss del kvar och som nämnts tidigare inleddes här en period då Malin kom att dominera medel- och distanssimningen i Sverige. Vad sägs om inte mindre än fem raka tripplar 200-400-800 m frisim på kortbane-SM åren 1990-94 följt av segrar på 400 och 800 m frisim 1995. De sistnämnda representerandes S 02 från Göteborg, mer om detta längre fram. I lång bana var det inte mycket sämre; tre raka trippelsegrar på 200-400-800 m frisim under åren 1992-1994 följt av segrar på 400 m och 800 m frisim både 1995 och 1996. Lägg där till ett antal lagkappssegrar, inte minst på 4x200 m frisim där MKK med olika konstellationer under åren 1989 till 2001 vann samtliga SM-guld utom ett på långbana (1997). Totalt blev det 33 SM-medaljer i MKK:s färger varav inte mindre än 24 var av ädlaste valör. 

Ett annat bevis på Malins snabba utveckling var att hon 1989 fick Malmö Idrottsföreningars Samorganisations pris om Malmös mest lovande idrottstjej för att redan året efter få pris som Årets Idrottskvinna i Malmö, även detta av MISO. Även 1992 och 1993 tilldelades Malin priset som Årets Idrottskvinna i Malmö. 
Landslagsdebuten i seniorsammanhang skedde vid en Europacup i Rom sommaren 1990 och följdes upp av VM i Perth 1991. Här blev det bästa resultatet en B-final på 400 m frisim. Året därpå, 1992, blev Malin uttagen till OS i Barcelona, i första hand som lagkappssimmare på 4x100 m frisim. Hon var förvisso anmäld såväl på 200 m som 400 m frisim individuellt men 400 m skulle krocka med lagkappslaget och därför var dåvarande förbundskaptenen Hans Chrunak inställd på att stryka bort denna gren. Malin gjorde dock ett riktigt bra lopp på 200 m frisim någon dag tidigare och de övriga tränarna lyckades övertala förbundskaptenen att låta henne ställa upp på 400 m frisim. Malin tackade för förtroendet genom att simma in på 6:e bästa försökstid och en slutlig 7:e plats i finalen. Tilläggas ska att Malin även simmade i finalen på 4x100 m frisim i det lag som simmade in på 7:e plats. Bästa OS-placeringarna för en MKK simmare sedan sammanslagningen 1982!
1993 års EM gick i Sheffield och här simmade Malin kanske sina bästa lopp under karriären. Detta räckte till individuella 4:e platser på såväl 200 m som 400 m och 800 m frisim. På 200 m fattades det 11/100 s och på 400 m 16/100 s till en medalj. Tiden på 800 m frisim, 8.39.76 blev ett svenskt rekord som skulle stå sig under inte mindre än 15 år framåt. Till tröst för de lite försmädliga 4:e platserna i de individuella grenarna var Malin ankare i de båda frisimslag som simmade hem silvermedaljer på både 4x100 m och 4x200 m frisim. Senare samma höst deltog Malin även vid VM i kortbana på Mallorca.
Karriärens andra VM i långbana simmades i Rom i september 1994. Här tyckte Malin att hon borde haft en bra chans att vara med och slåss om medaljerna. Tyvärr ville inte formen infinna sig, kanske på beroende på lite för lång period efter SM med ett antal landslagsläger utan den mängdträning som Malin var van vid. En 3:e plats i B-finalen blev det som skrevs på vykortet hem från denna tävling. 
1995 flyttade MKKs framgångsrika tränare sedan dryga 10 år, Greg Connell, till Göteborg och Simavdelningen 1902 och Malin följde efter. I en ny simhall med en något mindre träningsgrupp och med Greg fortfarande vid sin sida fortsatte alltså karriären med S 02 i Valhallabadet. Samma sommar var Malin uttagen till EM i Wien och inledde med att diskvalificera laget på 4x 200 frisim genom en tjuvstart. Nästa lopp var 200 m frisim individuellt och när storfavoriten Franziska van Almsick simmade bort sig på morgonens försökssimningar knep Malin en finalplats. Denna förvaltade hon sedan väl på kvällen då hon tog sin första individuella mästerskapsmedlaj genom att med tiden 2.01.35 simma in på silverplats. Kalenderbitarna minns kanske att Franziska vaknade till så småningom och var 3 sekunder snabbare än segraren i A-finalen när hon vann B-finalen men det var ju så dags då....
Sista internationella mästerskapsmedaljen erövrade Malin på sin nya hemmaplan i samband med VM 1997 (25m) i Göteborg då hon var med i det lagkappslag som simmade hem en silvermedalj på 4x200 m frisim. Hon lyckades på sista sträckan hålla Australien bakom sig med hela 8/100 s. 

Detta var väl också på något sätt toppen av simmarkarriären. Malin deltog såväl vid OS i Atlanta 1996 som vid VM i Perth 1998 men utan att nå några större framgångar. Inför VM i Perth passade Malin även på att träna en period på plats i Australien. 
Efter simmarkarriären blev det språkstudier vid Göteborgs Universitet och sedan en del jobb som översättare i olika sammanhang. Idag arbetar hon som medicinsk sekreterare på GHP Ortho Center/IFK-Kliniken i Göteborg. Kliniken grundades av Leif Swärd som även han varit landslagssimmare en gång i tiden men det är en helt annan historia.
Idag har Malin tagit upp en andra karriär som Masterssimmare och deltar både i nationella och internationella sammanhang. Största framgången i den nya karriären så långt är ett Europarekord i mixlagkapp. Och precis som tidigare hävdar Malin själv att främsta drivkraften är att på nytt få tillhöra simmarfamiljen samt att förbättra sina egna resultat om än från en annan nivå.